Två steg fram, ett tillbaka...

Idag var det då dags för hoppträningen för Marielle Sjölander. Jag och Tilda (mitt kusinbarn som börjat träna Nadya) rider i samma grupp. Marielle är fantastiskt duktig på att anpassa träningen så den passar alla!

Elvira Sedan vi åter började träna efter min olycka har jag hela tiden kämpat mot min rädsla. Elvira är en dam som inte är helt enkelt. När hon inte vill lägger hon in handbromsen utan förvarning vilket resulterat i många avramlingar genom åren. Den sista tiden har jag dock allt mer kunnat lita på Elvira. I allt större utsträckning hoppar hon i de mellanlägen hon för inte så länge sedan hade stannat i. Idag började vi som vanligt med att arbeta hästarna i skritt, trav och galopp. Väldigt mycket variation mellan framåt och tillbaka. Efter att ha hoppat fram på ett travhinder så blev det ganska snabbt bana. Marielle är väl medveten om att det är där min spärr ännu inte har släppt så det är något vi jobbar med. Första sprången kändes fantastiska. Äntligen kände jag att jag vågade rida framåt. Men på en distans med två oxrar hamnade vi i vårt mellanläge. Dock stannade hon inte helt och jag kämpade mig kvar men de small till i ryggen och som vanligt försvann min känsel från höfterna ner till knäna. Dock bestämde jag mig för att fortsätta kämpa idag och det kändes faktastiskt bra att få vinna över både henne och mig själv! Så även om vi kanske tar ett steg tillbaka ibland så går utvecklingen verkligen åt rätt håll!

Nadya Tilda får verkligen kämpa i början av varje pass för det tar en stund innan Nadya inser att det är hoppträning det handlar om. Men det är ju genom att få kämpa man lär sig! För Tilda är temporegleringen ett jättebra sätt att väcka tanten! Nu har hon varit med några gånger och det märks att Nadya har börjat testa henne lite. När vi hoppade fram på ett travhinder var helt plötsligt jätteläskigt men efter lite kamp vann Tilda. När det sedan var dags för banhoppningen så hade Nadya verkligen vaknat! Det är så härligt att denna 26-åriga ponny bli som en tävlingsponny igen med öronen framåt. Idag var det den längsta banan de hoppat tillsammans och det gick med bravour. Andra omgången de hoppade gick det som tåget, felfritt och jag kan ärligt säga att jag inte vet om det var ponnyn eller ryttarinnan som var gladast!

​Bild från någon vecka tillbaka. Lägger upp bilderna sedan 

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229