Att sluta på topp?

Ni vet de där passen när allt sitter? När man aldrig vill hoppa av hästen? Det är då den stora utmaningen för ryttaren pågår anser jag. För hela tiden har jag blivit lärd att sluta när det går som bäst? Men när går det som bäst? Det går ju faktiskt inte att veta om det går bättre än vad det gör just nu. Det är ridsportens svåraste balansgång.

På hoppträningarna är det inte alltid jag är med på alla övningar Om jag nått mitt mål tackar jag för mig. Det är något min tränare vet om och hon tar inte illa upp. Jag vill helt inte utmana ödet och vänta tills Elvira stannar utan då lämnar jag hellre träningen med en bra känsla i magen för både mig och hästen. Men på träningen har jag man ju en tränare att diskutera när man nått den där stunden.

Det är svårare när man rider ensam, när man tragglar dag ut och dag in för att nå sina mål. Detta innebör att mina pass varierar väldigt i tid. För mig är kvaliteten på passet betydligt viktigare än kvantiteten. Hur tänker ni kring detta? Avslutar ni när ni nått målet på ert pass eller fortsätter ni?

Gillar

Kommentarer